Fordringar från konkurs

Vid en konkurs tas all egendom över av en konkursförvaltare. Många företag har fordringar som återstår, vilka betalas ut i en särskild prioriterad ordning. Det finns dock fordringar som inte blir utbetalda av olika anledningar. Det gäller alltså att vara uppmärksam att inte blanda sig ekonomiskt med företag som närmar sig konkurs.
När en konkurs uppkommer förlorar gäldenären kontrollen över sin egen egendom omedelbart, samtidigt som man inte får göra personliga samarbeten eller röra i bokföringen. Gäldenärens egendom har nu blivit en egen enhet, som i dessa sammanhang kallas konkursbo. Den nya formen av egendomen blir numera en juridisk person. Arbetet får endast kontrolleras och styras av en konkursförvaltare som är knuten till den aktuella kronofogdemyndigheten.

Arbetet för konkursförvaltaren blir att se över konkursboets tillgångar och göra utbetalningar till borgenärer. Konkursen innebär dock också att borgenärerna inte kan ta hjälp av andra inblandade för att driva in pengarna. Fördelningen sker enligt lagen och ska därför bli rättvis. De kostnader som prioriteras först i en konkurs är de som kallas just konkurskostnader, vilka består av konkursförvaltarens arvode och de kostnader denna person lagt ut på det enskilda fallet. Till konkurskostnaderna hör också utbetalning till staten för det arbete de har haft. Efter att dessa kostnader är betalda ska fordringarna betalas ut. Dock skiljer man på dem som är prioriterade och oprioriterade. Bland annat räknar man hyresfordringar och panträtt, samt löner och skatter som förmånsrätter, vilket prioriteras högt.

För att kunna få utbetalningar för andra fordringar ska man höra av sig till den person som har ansvar över det speciella ärendets tillgångar, som brukar kallas likvidator. För att kunna hävda vilken skuld som är aktuell är det nödvändigt att man kan visa de gamla fakturorna eller ett skuldbrev. Ofta är antalet fordringsägare i en konkurs större än vad det finns tillgångar att ersätta alla med. Vid sådana fall ska konkursen avskrivas i domstolen. Det finns även fordringar som inte alls har någon möjlighet att delas ut. Har fordringarna framkommit efter att konkursen beslutats, är de inte gällande. Handlar det om en konkurs i ett aktiebolag återstår ingen gäldenär som de återstående fordringarna kan riktas mot.